Hon hade inget ämbete – ändå ledde Eleanor Roosevelt fram FN:s deklaration

Eleanor Roosevelt var president Franklin D. Roosevelts hustru. Det var hennes formella position. Ändå är det hon, och inte någon vald eller utnämnd diplomat, som leder arbetet med att förhandla fram FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hur gick det till? Det är frågan som ligger under det här avsnittet av Bildningsbyrån – tänka mot strömmen.

Svaret börjar långt tidigare, under den ekonomiska depressionen. Eleanor Roosevelt reste runt i USA och mötte människor vars berättelser hon sedan tog med sig tillbaka till Vita huset. Hon byggde sig på så sätt en egen politisk roll vid sidan av maken, och drev frågor om kvinnors villkor och social rättvisa. Enligt programmet gjorde hon det även i lägen när det ställde till problem för presidenten – ett detaljspår som säger något om hur självständig den rollen faktiskt var.

När Franklin D. Roosevelt dör står hon utan den plattformen och behöver hitta en ny. Det är i FN hon får användning för det hon lärt sig under åren av resor, kontakter och opinionsarbete. Avsnittet knyter alltså ihop två saker som lätt behandlas var för sig: den inrikespolitiska vardagen under 1930-talet och det internationella rättighetsarbetet efter kriget.

Medverkar gör Hans Ingvar Roth och Rachel Pierce. Reporter är Özgür Karlidag. Programmet är producerat 2026 och är på svenska.

För dig som undervisar i historia eller samhällskunskap, eller leder en studiecirkel, finns en tydlig ingång här: vad är det egentligen som ger en person inflytande i en politisk process? Formell makt, eller förmågan att samla människors berättelser och förhandla? UR anger själva att serien ska fungera i undervisning på gymnasiet, folkhögskolor och inom folkbildningen, och att den vill både uppmuntra självständigt tänkande och visa den idéhistoriska miljö de porträtterade personerna verkade i. Avsnittet finns på UR Play.