Kungens fyllon byggde pyramiderna – och nej, det var inga slavar

Nästan alla tror sig veta något om pyramiderna. Slavar släpade stenarna. Faraonerna låg begravda där inne. Och den som öppnar en grav blir förbannad. Tre påståenden, och Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge ägnar ett avsnitt av "Hjärta och hjärna" åt att se efter vad som faktiskt håller.

Den som får svara är Nils Billing, egyptolog och professor i religionshistoria vid Uppsala universitet. Han berättar om arbetslagen som byggde pyramiderna i Giza – och namnen på lagen är inte riktigt vad man väntar sig av ett slavsamhälle. Kungens fyllon. Nyktra laget. Det låter mer som ett fotbollslag i korpserien än som tvångsarbete, och det är precis poängen: bilden av piskade slavar är en eftermonterad föreställning, inte något som källorna bär upp.

Sedan kommer det praktiska. Hur får man stenblock på upp till trettio ton på plats, utan kranar? Varför låg ingången mot norr? Och hur kan det komma sig att vi vet så förvånansvärt lite om Cheops, mannen som fick den största pyramiden av dem alla uppkallad efter sig?

Förbannelsen får ett eget spår. Billing förklarar hur myten om faraos förbannelse föddes i samband med att Tutankhamons grav öppnades – alltså inte för fyratusen år sedan, utan i modern tid. En myt med ett ganska exakt födelsedatum, om man vet var man ska leta.

Det är där avsnittet blir mer än rolig allmänbildning. UR har taggat det både som historia och som källkritik, och det är rimligt: pyramiderna är ett ovanligt tacksamt övningsobjekt. Det finns gott om påståenden, de är gamla, de upprepas ofta, och de flesta av oss har aldrig kollat var de kommer ifrån. Att få se någon göra det, med två programledare som inte låtsas kunna mer än de gör, är en halvtimme värd att lägga.

Avsnittet ingår i tionde säsongen av "Hjärta och hjärna" och finns på UR Play.