Hon syr en hundbädd av renhärnor – och ger duodji ett nytt liv

En hundbädd sydd av renhärnor. Det är den där detaljen som fastnar i det 15 minuter långa reportaget om Elle-Mina Kuoljok Baer från Jokkmokk, utsedd till årets unga konstnär i Sápmi av festivalen Riddu Riđđu.

Härna är skinnet från renens huvud. Traditionellt har det använts till varma skor – men, som Elle-Mina konstaterar i programmet, med ett varmare klimat behövs sådana skor inte längre på samma sätt. I stället ger hon materialet en ny uppgift. Hunden har alltid haft sin plats i kåtan, berättar hon, och efter en hård arbetsdag var det hunden som fick mat först. Bädden blir ett sätt att hedra den.

Reportaget följer arbetet månad för månad. September i Guorpak, under renslakten, när hon samlar in material och vet exakt var renarna har betat och fötts. November i Jokkmokk, där hon syr igen ögonen på härnorna och fogar ihop dem. December i Kautokeino, där hon avhårar berett skinn och sparar pälsen som blir över till kudden i stället för att kasta den. Skinnet kokas i barkvatten från sälg hon hämtat i sitt hemområde. Processen är lika viktig som den färdiga saken, säger hon – och kallar det slow fashion.

Hon jobbar inte ensam. Handledaren Gunvor kommer in och vänder och granskar, frågar hur det gått och vad som återstår. Samtalet dem emellan är ömsom tekniskt, ömsom vardagligt – i ett läge handlar det om att bädden blivit mindre än tänkt, lagom för en chihuahua. Gunvor beskriver sin roll som samtalspartner snarare än lärare: Elle-Mina arbetar självständigt, men kunskapen rör sig mellan dem.

I juli öppnar utställningen i Manndalen på den norska sidan av Sápmi, med moderna pälsar vid sidan av hundbädden och en film om processen visad i en kåta. Från festivalens håll beskrivs hennes ansökan som ett perspektiv man inte hört förut: hon använder material andra skulle slänga.

Programmet talas delvis på nordsamiska och delvis på svenska. Det ingår i serien Kulturkvarten på samiska och finns på UR Play. Som underlag för samtal om nationella minoriteter på gymnasiet fungerar det – men det är först och främst en berättelse om vad som händer när någon tar ett gammalt hantverk på tillräckligt stort allvar för att våga ändra på det.