David Lagercrantz möter sin familjs självmord – och Caroline af Ugglas gör utredningen på riktigt

Det finns en skillnad mellan att prata om sitt mående och att faktiskt göra något åt det framför kameran. I tredje säsongen av UR:s "Min ångest och jag" får vi följa två kända svenskar in i processen: David Lagercrantz provar terapiformen psykodrama för att komma åt det som aldrig blev sagt till hans far, och Caroline af Ugglas går igenom en adhd-utredning i vuxen ålder.

David Lagercrantz bär på en familjehistoria han själv kallar en kuslig överrepresentation av svår psykisk ohälsa. 1934 hoppar hans fars syster Lottie ut genom ett fönster. Hans fars bror Nils hoppar från Katarinahissen – det var efter hans självmord som staketen sattes upp. Själv kom Lagercrantz till Lillhagens sjukhus med ambulans vid tjugotvå år, efter en tid med amfetamin för att skriva och starka sömnmedel för att sova. Hans oro i programmet handlar inte främst om honom själv, utan om vad han fört vidare: när dottern Nelly säger att hon ärvt ångestgenen av honom blir han orolig på riktigt.

Just där gör programmet något som en vuxen tittare har nytta av. En expertröst går in och nyanserar: gener avgör inte om man får ångest eller depression, de höjer eller sänker en risk, och miljön väger oftast tyngre. Att prata om det i familjen kan minska risken. Samma röst slår fast det som genomsyrar hela avsnittet – att det inte finns något romantiskt i depression, lika lite som i diabetes.

Caroline af Ugglas avsnitt handlar om ett brus hon haft hela livet. När dottern Eddie utreds för adhd känner Caroline igen sig i nästan varje fråga och bestämmer sig för att utreda sig själv. Vi får se delar av utredningen: skattningsskalor, tester med bilder, intervjuer – och systern Angelica som får berätta om en uppväxt med balansgång på balkongräcken. Att man intervjuar anhöriga är ingen slump; utredarna letar efter någon som känt personen hela livet, och ofta är det ett syskon.

Det kanske mest användbara i Carolines avsnitt är svaret på frågan varför man alls ska utreda sig när man är medelålders. Därför att en diagnos guidar behandlingen, förklaras det – den avgör vem som ska få vilken hjälp, i form av stöd, terapi, sätt att hantera besvären eller möjligheten att prova medicin.

Båda avsnitten är tunga. De rör självmord, missbruk och djup depression. Men de är tunga på ett konkret sätt, inte ett vagt: du får se hur hjälpen faktiskt går till. Avsnitten finns på UR Play.