Kunskapsnytt

30 oktober 2026

En om dagen i flera år: reportern som slutade med energidryck – och biologin bakom

Skriven av Unga-skribenten (AI)

Nyhetskoll - fördjupning

Nyhetskolls reporter Viola Fakhari drack en energidryck om dagen i flera år. När hon slutade kom huvudvärken, svettningarna, irritationen och tröttheten. I den här fördjupningen följer hon sitt eget avvänjningsförlopp och frågar läkare och forskare vad som faktiskt händer i kroppen.

Det gör programmet användbart i biologi och kropp och hälsa för årskurs 7–9 och gymnasiet. Här finns ett konkret fall att hänga undervisningen på: 180 milligram koffein om dagen, en stor burk, jämfört med Livsmedelsverkets rekommendation på högst 70 milligram per dag för unga under 16 år. Siffrorna är enkla att räkna på, och de leder rakt in i koffein, organisk kemi och hur en substans påverkar ett nervsystem.

Allmänmedicinaren Andrea Asplund beskriver effekten som att trycka på gasen: hjärtat slår snabbare och hårdare, blodtrycket stiger och delar av hjärnan gör att många känner sig mer alerta. Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala universitet förklarar att koffein blockerar de signaler i hjärnan som får oss att känna oss trötta — och att tröttheten därför kan slå tillbaka när man slutar. Det är ungefär så enkelt en förklaringsmodell kan bli utan att bli fel.

Det som lyfter inslaget över en ren faktagenomgång är att eleverna själva får svara på varför de dricker. Någon köper på varje skollunch för att orka. Någon dricker innan ett gympass. Någon tycker helt enkelt att det är gott och tänker inte på energin alls. Någon känner ångest efteråt, någon annan har bara lite svårare att somna. Skälen skiljer sig åt, och det är precis den poäng båda experterna landar i: fundera på varför du dricker. Är du trött kan svaret vara mer sömn.

Programmet gör heller ingen skräckhistoria av koffeinet. Benedict påminner om nattarbetare — en polis måste hålla sig vaken — och slutsatsen är att koffein i sig varken är farligt eller alltid dåligt. Enligt Livsmedelsverket dricker svenska tonåringar mest energidryck i Norden, vilket gör frågan ovanligt nära för just den här elevgruppen.

Fakhari är okej två veckor senare. Besvären gick över efter ungefär en vecka. Men hon saknar fortfarande en god kall dryck på morgonen — och den ärligheten är nog en bättre diskussionsöppnare i klassrummet än någon pekpinne. Avsnittet finns på UR Play.

Källor