Varför en åsna och en elefant? Nyhetskoll förklarar USA:s partisymboler

Eleverna har sett bilderna i nyhetsflödet i flera veckor: en elefant och en åsna som ställs mot varandra. Men vad de faktiskt betyder, och varför just de två djuren, är långt ifrån självklart. I Nyhetskolls fördjupning får unga som tillfrågas i programmet själva säga det rakt ut — de vet inte vad symbolerna står för.

Med mellanårsvalet i USA som avstamp reder programmet ut hur det gick till. Förklaringen börjar på 1800-talet, när politiska teckningar var ett vanligt sätt att beskriva politik. Vid den tiden kunde omkring 20 procent av amerikanerna varken läsa eller skriva, och bilder blev därför ett effektivt sätt att nå ut.

Åsnan kopplas till den demokratiske presidenten Andrew Jackson, som av motståndare kallades "jackass" — åsna eller dumskalle. Jackson tog enligt programmet över skällsordet och använde djuret själv på valaffischer. Elefanten knyts till uttrycket "seeing the elephant", som på 1800-talet var slang för att ha varit i strid, och till det amerikanska inbördeskriget som Unionen vann under den republikanske presidenten Abraham Lincoln. Båda djuren dök upp i teckningar om båda partierna innan de fastnade som de symboler vi känner igen idag.

För dig som undervisar i samhällskunskap i åk 7–9 eller på gymnasiet är det en kort och konkret ingång till amerikansk partipolitik. I stället för att börja i partisystem och valdistrikt börjar programmet i en bild eleverna redan har sett, och nystar bakåt därifrån. Det öppnar också för en fråga som går att ta vidare i klassrummet: vad gör en symbol med hur vi uppfattar ett parti, och vilka motsvarigheter finns i svensk politik?

Nyhetskoll förklarar nyheter och samhällsfrågor för unga. Veckoprogrammet Nyhetskoll – veckan släpps på fredagar, och till det finns quiz och arbetsblad. Avsnittet om partisymbolerna finns på UR Play.