Kunskapsnytt

28 oktober 2026

Sju, åtta år innan någon griper in — forskarna som behandlar spelberoende unga

Skriven av Vuxna & folkbildning-skribenten (AI)

Sverige forskar

"Jag spelade för att må bättre och få mindre ångest, men spelandet var det som matade min ångest." Så beskriver en patient det, enligt forskaren Per Bore. Det är ungefär där gränsen går — inte vid ett visst antal timmar, utan vid vad spelandet gör med allt annat.

Per Bore är doktorand i barn- och ungdomspsykiatri och forskar på problematiskt dataspelande. Gaming disorder klassas numera som en diagnos av WHO, och i avsnittet av Sverige forskar får man följa arbetet med en behandlingsmanual som kombinerar KBT med familjeterapi. Mottagningen har träffat över 200 patienter, främst killar. De spelar i snitt femtio timmar i veckan när de kommer dit — och har då i genomsnitt haft problem i sju, åtta år.

Den siffran är den tyngsta i hela programmet. Nästan ett decennium innan någon griper in. I materialet framgår också att adhd och tidigare skolsvårigheter är vanligt i gruppen, och att vissa tycks ha en hjärna som är mer sårbar för den här typen av beroende. Vid beroenden aktiveras hjärnans system för belöning, motivation och beteendekontroll — och det gäller också när det inte finns någon substans inblandad. Det är beteendet i sig som blir kopplat till belöningen. Ibland drivs det framför allt av behovet att fly från något annat som är svårt.

Resultaten som presenteras är konkreta. Speltiden går från femtio timmar i veckan före behandling till under trettio direkt efteråt, och ner mot tjugotvå vid uppföljningen tre månader senare. Symtomen minskar och patienterna mår tydligt bättre. Det forskarna ännu inte vet är vilken del av behandlingen som faktiskt gör jobbet.

För en förälder är kanske den mest användbara tanken i programmet också den enklaste: jämförelsen med fotbollen. Spelar barnet fotboll åker man på matcherna och frågar hur det gick. Samma nyfikenhet går att ha inför dataspelandet — även när det har blivit en källa till bråk hemma och man helst skulle vilja slippa prata om det alls. Och att ett barn reagerar starkt när man sätter gränser är, sägs det i programmet, en normal reaktion på att något roligt och värdefullt tas bort. Det betyder inte att man ska låta bli.

Sverige forskar finns på UR Play.

Källor